Proteinpuddingar – vad innehåller de egentligen? Genomgång av tillsatser!

Inget socker, inget fett, hela 20 gram protein och så smakar det godis! Att hålla sig hälsosam har aldrig vart lättare! Och protein är ju bara nyttigt!

Just nu finns det mer proteinpuddingar än någonsin på marknaden. De är populära och marknadsförs ofta i sociala medier på hälsokonton, men hur bra är dessa proteinpuddingar egentligen? Jag har kikat närmre på deras innehåll.


Barbells

Barbells är ett relativt nytt märke på marknaden och förutom bars och hasselnötskräm tillverkar de även proteinberikade puddingar med smakerna Double Chocolate, Pear and Vanilla och Coconut Dream.

Produkterna marknadsförs som:

”Perfekt konsistens och otroligt bra smaker. Kan förvaras i rumstemperatur. Lågt kolhydrat- och kaloriinnehåll och högt proteininnehåll. Smart utdragbar sked i locket. Alla är låglaktos och innehåller hela 20 gram protein per förpackning. Självklart utan tillsatt socker. Smak och konsistens är bäst när produkten serveras väl kyld! Barbells puddingar är funktionella mellanmål som du kan njuta av med gott samvete.”

  • Nettovikt: 200 g
  • Pris: Cirka 20 gram

2016080508064797730_sbig

 ”Double Chocolate smakar som en klassisk chokladpudding med extra mycket choklad.”

Näringsvärde:

Double Chocolate 100 g 200 g
Energi 308 kJ / 73,6 kcal 616 kJ / 147,2 kcal
Fett
varav mättat
1,6 g
1,1 g
3,2 g
2,2 g
Kolhydrater
varav sockerarter
4,8 g
4,5 g
9,6 g
9 g
Protein 10 g 20 g
Salt 0,13 g 0,26 g

Ingredienser Double Chocolate:

Mjölk, mjölkprotein, stabiliseringsmedel (karragenan), kakao (2%), chokladarom, sötningsmedel (sukralos), surhetsreglerande medel (kaliumfosfat), laktas.

barbells1

”Coconut Dream för tankarna till heta stränder och söta kokosnötter.”

Näringsvärde:

Coconut Dream 100 g 200 g
Energi 299 kJ / 71,5 kcal 598 kJ / 143 kcal
Fett
varav mättat
1,5 g
1 g
3 g
2 g
Kolhydrater
varav sockerarter
4,5 g
4,5 g
9 g
9 g
Protein 10 g 20 g
Salt 0,13 g 0,26 g

Ingredienser Coconut Dream:

Mjölk, mjölkprotein, stabiliseringsmedel (karragenan), kokosarom, sötningsmedel (sukralos), surhetsreglerande medel (kaliumfosfat), laktas.

barbells2

”Pear and Vanilla har en len och frisk smak av söta päron och vanilj.”

Näringsvärde:

Pear & Vanilla 100 g 200 g
Energi 299 kJ / 71,5 kcal 598 kJ / 143 kcal
Fett
varav mättat
1,5 g
1 g
3 g
2 g
Kolhydrater
varav sockerarter
4,5 g
4,5 g
9 g
9 g
Protein 10 g 20 g
Salt 0,13 g 0,26 g

Ingredienser Pear & Vanilla:

Mjölk, mjölkprotein, stabiliseringsmedel (karragenan), aromer (päron, vanilj), sötningsmedel (sukralos), surhetsreglerande medel (kaliumfosfat), laktas.


Men vad betyder innehållsförteckningen?

Stabiliseringsmedel, aromer, karragenan, kaliumfosfat och andra namn som du kanske aldrig hört talas om förut? Vad betyder de egentligen? Jag har gjort en djupdykning i dessa tillsatser och kommer förklara varenda en!

Mjölk – Mjölken som vi dricker i Sverige kommer vanligtvis från mjölkkor.

Mjölkprotein – I mjölken finnes proteiner såsom kasein (det är mjölkproteinet som man inte tål om man är mjölkproteinallergiker).

Stabiliseringsmedel karragenan – Det är denna tillsats som gör att puddingen får sin form eftersom just karragenan får en geléaktig form även i rumstemperatur. Karragenan är ett omdiskuterat ämne då man efter flera djurförsök påstår att ämnet är cancerframkallande. Om karragenan faktiskt är farligt vet man inte och andra forskare påstår att det är ofarligt. WHO menar dock på att det inte bör användas i barnmat. Ämnet ska även kunna orsaka gaser och sår i mag-tarmkanalen (efter djurförsök).

Aromer (smaksättning) – För att en smak ska klassas som en arom får den inte enbart smaka salt, surt eller sött utan måste förändra livsmedlets doft eller smak. Våra vanligaste smaksättningar är exempelvis fruktsmaker i mineralvatten men även smak av skaldjur, rök eller vanilj kategoriseras som en arom. Aromer går inte att dricka eller äta så som de är utan tillsätts i väldigt låga halter för att ge livsmedlet smak/doft eller helt enkelt förändra smaken/doften. Man framställer aromer genom olika metoder, en del är så kallade naturliga aromämnen där man extraherar smakerna ur andra livsmedel. Det finns alltså naturliga aromämnen och artificiella aromämnen. Om en arom är artificiell eller inte behöver man inte längre skriva ut enligt lag utan det räcker med att skriva ut ”andra aromämnen” i innehållsförteckningen.

Chokladarom och kokosarom – Om chokladarom eller kokosarom är naturliga aromer eller artificiella framgår inte eftersom det inte finns lag kring att skriva ut om det är en artificiell arom.

Kakao 2% – Kakao kommer från kakaoträdet som endast kan växa i världens tropiska delar såsom Asien, Afrika, Nordamerika och Sydamerika. Det finns 20 olika arter av trädsorten men endast T. cacao som används vid chokladframställning och därmed kakao. Det sägs att kakao i sin renaste form kan minska risken för hjärtsjukdomar, stroke, diabetes och cancer! Alltså ett superlivsmedel! – Synd att produkten endast består av 2% (super)kakao..

Sötningsmedel (sukralos) – Sötningsmedel används för att minska kalorierna och minska på sockermängden i produkter. Just sukralos är ett av våra vanligaste sötningsmedel och det används i mängder med livsmedel såsom sylt, läsk, kosttillskott och andra typer av desserter. Sukralos är mycket sött, cirka 600 gånger sötare än vanligt socker och höjer inte heller blodsockernivån. Sukralos tål mer behandling såsom upphettning men sötningsmedlet klarar även av miljöer som är basiska eller sura vilket gör att just sukralos passar i livsmedel med lång hållbarhet så som proteinpuddingar.

Surhetsreglerande medel (kaliumfosfat) – Det är det surhetsreglerande ämnet som ger proteinpuddingen en eventuell syrlig smak samt att kaliumfosfater fungerar konserverande och är ett vanligt livsmedel i flera av våra vanligaste livsmedel.

Laktas – Detta enzym finns naturligt i våra tarmslemhinnor och jobbar med att bryta ner laktos som finns i mjölk. De personer som har brist på detta enzym kallas laktosintoleranta och är numer ett ganska vanligt begrepp i folkmun. Varför har man tillsatt laktas i proteinpudding? Jo, därför att denna produkt faktiskt innehåller mjölk.

ProPud

Proteinpuddingen från Nije kallas ProPud och beskrivs som:

”Lätt & krämig som ger fyllig smak och god eftersmak. Mild sötma, laktosfri och helt utan tillsatt socker. Perfekt som nyttigt mellanmål. Sked medföljer i locket.” 


Ingredienser Propud

Högpastöriserad MJÖLK, MJÖLKPROTEIN, stabiliseringsmedel (cellulosagummi, karragenan, dextros), antioxidationsmedel (natriumfosfat), färgämne (sockerkulör, betakaroten), sötningsmedel (acesulfam K, aspartam), arom, laktasenzym. Innehåller naturligt förekommande sockerarter.  Innehåller sötningsmedel. Innehåller en källa till fenylalanin.

Högpastöriserad Mjölk – En av anledningarna till varför man pastöriserar olika livsmedel (det är alltså inte bara mjölk man pastöriserar) är för att öka produktens livslängd. När man hettar upp mjölken dör nämligen mikroorganismer som kan vara skadliga för oss och produkten. När man pastöriserar mjölk så förändras dock smaken beroende på tillvägagångssätt samt vilken utrustning mejeriet använder sig utav. När mjölken pastöriseras så sker en oxidation i mjölkens fett, ibland kan detta ge en smak av “papper”. Mjölken som ska användas i exempelvis yoghurt eller liknande hettas upp till cirka 95 grader under några minuter.

Mjölkprotein – Se “Mjölkprotein” ovan.

Stabiliseringsmedel karragenan – “Karragenan” kan du läsa om under Barebells ovan.

Stabiliseringsmedel cellulosagummi – har E-nummer E 466 – Karboximetylcellulosa även kallad cellulosagummi är ett konsistensmedel. Tillsatsen fungerar som en stabiliserings- och förtjockningsmedel i olika livsmedel. Tillsatsen framställs med hjälp av kemiska processer från cellulosa och du hittar ofta denna tillsats i bröd, lättare crème fraiche (under 20% fetthalt), grädde som är pastöriserad, livsmedel såsom kräm samt konditorivaror. Tillsatsen används inte bara i livsmedel utan även i tvättmedel där det hjälper till att lösa upp smuts, i klister och vid oljeborrning används det som förtjockningsmedel.

E-nummer E 469 – Enzymatiskt hydrolyserad karboximetylcellulosa (konsistensmedel) används även som  stabiliserings- och förtjockningsmedel framförallt i produkter med låg fetthalt. Detta livsmedel är dock helt förbjudet i Nya Zeeland och Australien.

Viss forskning via The Journal tyder på att detta livsmedel kan ge ökad risk för metabolt syndrom som i sin tur kan leda till diabetes typ 2, höga blodfetter och högt blodtryck och övervikt. Det behövs dock mer forskning för att säkerställa.

Stabiliseringsmedel dextros – Om man fermenterar dextros kan man förändra tillsatsen så det omvandlas och blir mononatriumglutamat, en smakförstärkare. Dextros kan till och med förändras så det blir till plast. Dextros har alltså den egenskapen att den kan omvandlas, och kan faktiskt fungera som både konsistensgivare eller som sötningsmedel.

Stabiliseringsmedel Det är framförallt när man tar bort socker och fett ur en produkt som man behöver ett annat ämne som håller ihop resterande tillsatser. Man hittar detta livsmedel i framförallt lättprodukter då man behöver en annan konsistensgivare än fett. Ämnet återfinns ofta i soppor, bakverk, yoghurt, desserter etc.

Det finns även naturliga emulgeringsmedel som utvinns ur växter såsom alger. Vi har cirka 30 stycken tillåtna emulgeringsmedel i Sverige. Nästan alla emulgeringsmedel startar med E-nummer 400 och kan även betecknas som stabiliseringsmedel, geleringsmedel och förtjockningsmedel.

Antioxidationsmedel natriumfosfat – Antioxidantmedel tillsätts för att förhindra olika reaktioner såsom oxidation när livsmedlet kommer i kontakt med syre. Man använder även Antioxidantmedel för att motverka att eventuellt fett härsknar i en produkt samt att livsmedel som innehåller frukt inte ska missfärgas.

E-nummer: E 339, natriumfosfater används flitigt i bland annat läsk för att ge en syrlig smak samt att tillsatsen fungerar som konserveringsmedel. Man kan även hitta tillsatsen i exempelvis såser, soppor, glass eller i exempelvis köttprodukter där tillsatsen hjälper till att binda in vatten i köttet.

Färgämne sockerkulör, betakaroten – När man gör en så kallad karamellisering av socker så framställer man även sockerkulör som är en livsmedelsfärg. Smaken är något bitter och smakar som man kanske tänker sig, bränt socker. Färgen är vanligtvis brunaktig men kan variera i ton. Detta färgämne återfinns som E-nummer E150 i produkter och du hittar färgämnet i flera läsksorter och en del mörka ölsorter. Det är faktiskt ett av våra vanligaste (och äldsta) tillsatser och återfinns i mängder med mat som produceras industriellt.

Betakaroten hittar man naturligt i ett flertal grönsaker såsom grönkål, persilja och morötter. Det återfinns även i exotiska frukter såsom mango och papaya.

Sötningsmedel acesulfam K – Detta sötningsmedel kallas även för acesulfamkalium och har nummer E950. Det är cirka 200 gånger sötare än vanligt socker och oftast hittar man detta sötningsmedel i livsmedel såsom söta drycker (läsk och saft), godis och glass. Forskning och tester på djur visar att höga doser av acesulfamkalium kan orsaka diarréer och förstorad blindtarm.

Sötningsmedel aspartam – Aspartam är ett av våra mest kända sötningsmedel och återfinns i mängder med “sockerfria livsmedel” såsom läsk, saft etc. Aspartam har E-nummer E 951 och är uppbyggt av två aminosyror, asparaginsyra och fenylalanin. Kroppen bryter ner sötningsmedlet i magsäcken och tarmkanalen.

Kan aspartam vara farligt för hälsan?

För dem som inte har den medfödda sjukdomen fenylketonuri, PKU, finns det inga kända risker med att äta aspartam. Livsmedelsverket har därför inga speciella rekommendationer vad gäller konsumtion av aspartam. Sjukdomen PKU innebär att kroppen har svårt att bryta ner, metabolisera, överskott av fenylalanin och därför måste personer med PKU hålla sitt intag av fenylalanin lågt. Färdigförpackade livsmedel som innehåller aspartam måste därför märkas med uppgift om att de innehåller fenylalanin.

Arom – Se ”Aromer (smaksättning)” ovan.

Laktasenzym – Se “Laktas” ovan.


Sammanfattning

De proteinpuddingar du kan köpa i butik idag innehåller MÄNGDER med tillsatser. Vissa innehåller upp emot 20 ingredienser (och de flesta tillsatser kan man knappt uttala). När du läser på innehållsförteckningen, kan du uttala namnen på tillsatserna? Vet du vad de innehåller? Detta är en första indikation på hur bra ett livsmedel är. Desto färre tillsatser desto mer mat! Kan du uttala och känner till innehållet, då är det sannolikt ett bra livsmedel. Varför innehåller inte dessa produkter riktigt kokos, päron eller vanilj? Endast smaken Double Chocolate innehåller det som faktiskt produkten utger sig för att innehålla, kakao. Dock endast 2%! Produkterna må vara “utan tillsatt socker” men istället innehåller de mängder av andra tillsatser.


När Livsmedelsverket radar upp vad just ordet ”livsmedelstillsatser” innebär skriver de att det är ämnen som:

  • ökar hållbarheten – konserveringsmedel och antioxidationsmedel

  • påverkar konsistensen – emulgeringsmedel, stabiliseringsmedel och förtjockningsmedel

  • påverkar smaken – sötningsmedel, och smakförstärkare – eller

  • ger färg till ett livsmedel – färgämnen.

Även om alla tillsatser som förekommer i svenska livsmedel är godkända att använda kan vi nog alla komma överens om att det är tillsatser och inte ”äkta vara”. Jag skulle säga att proteinpuddingar innehåller tillsatser från alla tre punkter.

Inte en kylvara – Det står ingenstans på produkten att de behöver stå kylda för att bevaras, ändå ställer butikerna in dem i kylen, varför? Jo, butikerna ställer in dem (hör och häpna) i kylen för att sälja mer, det säger lite om dess innehåll…

Priset – Förutom att proteinpuddingar innehåller en hel del tillsatser så är de även dyra! En proteinpudding kostar omkring 20 kronor! Äter du en om dagen spenderar du hela 7300 kr/året på dessa tillsatser. För att göra en egen och betydligt billigare proteinpudding (då de hamnar på cirka 6-7 kr/portion) än ProPud så behövs inte många ingredienser. Ett kaseinpulver och mjölk eller vatten räcker.


Proteinpudding recept

IMG_5806 (1)IMG_5807 (1)

Proteinpudding på mjölk och kaseinpulver

  • Kaseinpulver
  • Mjölk (valfri sort)

Gör såhär: Blanda en skopa kaseinpulver med valfri mjölk eller vatten (enligt dosering på paketet) och ställ in i kylen i en timme. Klart!

Tips! Servera med naturell kvarg eller yoghurt, bär och cashewnötter.

IMG_3499IMG_3501

Proteinpudding på äggvita och kaseinpulver

  • 0,75 dl äggvita
  • 0,25 skopa kaseinpulver

Gör såhär: Vispa äggvita till ett hårt skum och rör ner kaseinpulvret. Häll upp i en skål och ställ i kylen eller ät direkt.

Tips! Servera med skivad banan och valnötter! Mums!


Källor: Livsmedelsverket: E-nummer och Tillsatser, Matsaker, Arom och kryddföreningen, 1177 (metabola syndromet), The Journal (tidskrift), Nature.com och “Äkta vara” av Mats-Eric Nilsson.


Följ KostvetarnInstagram och Facebook så missar du inga nyheter!

LOGO1plustext v2Foto Copyright
Alla foton på hemsidan är tagna av upphovsägaren till hemsidan.
Ingen obehörig användning, kopiering eller reproduktion av någon bild på bloggen utan föregående skriftligt medgivande. Alla rättigheter förbehållna.
No unauthorized use, copy or reproduction of any picture on the blog without prior written consent. All rights reserved.
Bilder: Bilderna på proteinpuddingarna är hämtade från Barbells och Nije.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s